söndag 23 augusti 2009

COLDPLAY

Igår var jag på Coldplay på Stadion i Stockholm. Min första riktiga konsert förövrigt... Vilken kväll/natt!
Vi åkte hemifrån runt 11, va framme i Stockholm runt 13, mötte några andra och gick och åt på nån thailändsk restaurang. Något som är kul att göra på restauranger är att kontrolläsa deras menyer. Den här restaurangen var inget undantag vad gäller stavfel, särskrivningar och andra irriterande fillifjonkor. Men gott va det i alla fall! Och dyrt... som tur var betalade inte jag :)

Efter maten tog vi en tur till Seven Eleven för att införskaffa proviant till köandet. Nu känns det som att jag bara rabblar upp allt vi gjorde men vi kör på det! Vi satte oss i kön lite mer än två timmar innan insläppet och hade sjukt kul. Not. Det var sjukt långtråkigt men med sällskapet så blev det åtminstone uthärdligt. Lite mer än två timmar senare började de släppa in och jag väl skulle in så kom det en vakt och började rota i min vä
ska (note to self: ha inte med väska på konsert nån mer gång) och snodde min vattenflaska och SEDAN så var jag/vi inne på Stadion.


Där inne väntade vi ytterliggare två timmar. Vi tog några bra platser, ganska långt fram faktiskt och nära en utstickande del av scenen, och satte oss. Det var ungefär som at sätta sig på motorvägen, trots att det var folk framför oss och att det redan var trångt där framme så skulle folk springa mellan oss och tränga sig. Jag satt och tjurade lite över alla dumma människor som saknar vett. Sedan, typ på given signal, så började alla röka också. Kände mig lite som ett rökfat eftersom jag satt ner och de stog men jag överlevde.

Att bara stå rakt upp och ner trängandes med massa andra människor och vänta är inte riktigt min grej kände jag och man räknade verkligen ner tills klockan blev 19.30 då förbandet skulle komma. De kom 19.40 typ och då var jag halvvägs till dödsriket ungefär. De hette White Lies och var helt okända, i alla fall för mig. Varken bar eller dåliga, mer bra än dåliga men ändå rätt så intetsägande. Sen när de gick av scenen ropade min kropp halleluja och drömde sig bort till stunden då jag fick sätta mig ner igen.




På scenen så strömmade det fram massssssor med scenarbetare och började dona. Ca tre år senare så gick de av och you-know-who gick på. OCH TJENA VILKEN SHOW!!! Det känns ganska meninsglöst att försöka berätta hur det var, jag kommer ändå inte i närheten. De hade klot i luften som blev till skärmar och hela bakgrunden var en enda stor skärm, massa strålkastare, lasermaskiner, rök osv... Ojojoj, va bra de var! Alla sjöng/skrek med i samtliga låtar och bandet var på humör. Chris Martin sprang runt och sprallade sig. Och alla ballader, alltså. Typ Fix you och The Scientist och resten. Och när alla sjöng med i Viva la Vida!!

Nej, ni som inte var där borde verkligen varit det, ni vet vad ni gör nästa gång de kommer :)

Rackarns vilken kväll det blev! Tack gode Gud för Coldplay :D

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar